På påskdagen, 8/4 2012, hade den klassiska musikalen av Andrew lloyd Webber och Tim Rice premiär i Ola Salos uppmärksammade nyöversättning. Det är en uppsättning med stor ensemble och orkester där Ola Salo fortsätter sitt samarbete med regissören Ronny Danielsson som senast resulterade i dundersuccén på Malmö Opera. Detta är dock en helt ny uppsättning; ny ensemble, ny orkester, ny scenografi, ny kostym, nytt ljus. De fortsätter dock att utforska på vilket sätt Jesus sista tid i livet påverkar oss idag. Hur funderingar om identitet, idoldyrkan och meningen med livet kan vara både eviga frågor och samtidigt högst aktuella idag. 

Se en av vår tids största svenska rockstjärnor i tidernas största rockopera. 
I rollen som Judas ser vi Patrik Martinsson och Pontius Pilatus spelas av Fred Johanson. Rollen som Herodes spelas av Johan Wahlström, Kajafas spelas av Janne Åström och Hannas av Jan Modin. Maria Magdalena spelas av Anna Sahlene.

”…ny succé på Göta Lejon…”, läs mer om vad tidningarna skrivit om föreställningen:
 

ROCKIG JESUS GRIPER TAG

För visst liknar Ola Salo som Jesus Kristus mer en rockidol än en religionsstiftare, och detsamma kunde man notera även i Malmö. Men här har han fördjupat sin gestaltning betydligt, blivit mindre kokett, i stället störd, skälvande, ångestriden. Det är en stark framställning. Man blir fysiskt berörd av att se honom piskas och förnedras.

Intensive Patrik Martinssons Judas är också bättre än i Malmö, ännu mer svartsjukt förälskad i Jesus, och egentligen är det ju han som är föreställningens olyckliga huvudperson. Anna-Maria Hallgarns tuggummituggande, kajalmålade Maria Magdalena är förälskad och full av ömhet, sjunger mjukt och enkelt – för henne är femtakt den naturligaste av taktarter.

Hela föreställningen känns betydligt mer koncentrerad, nästan fragmentarisk. Att det påminner så mycket om en rockkonsert beror förstås också på att den musikaliskt helt har ändrat karaktär. Kristofer Nergårdh har gjort nya arrangemang och leder orkestern med starkt och kraftigt rockbeat, där man både noterar magnifika gitarriff och vackra flöjtduetter. Till och med Salos alltför poplåtspräglade översättning verkar mindre störande i denna mer rockiga omgivning, möjligen har han också förbättrat den.

Fred Johansson som Pilatus har fortfarande kvällens bästa röst.

Kostymerna av Camilla Thulin är svarta, häftiga…

…en både gripande och musikaliskt attraktiv föreställning.
 

En maffig föreställning är det, högt tempo, bra ensemble och mycket att titta på.

Patrik Martinsson är starkast, både som skådespelare och sångare, när han ger Judas nyanser. Fred Johanson spelar än en gång Pilatus med pondus. Morgan Alling har en scen, styckets enda komiska, där han låter Herodes skimra i guldshorts och vasst leende. Anna-Maria Hallgren har vackraste sången som Maria Magdalena och gör den med spröd styrka.

Popstjärnan Ola Salo, biljettsäljande affischnamn, spelar popstjärnan Jesus. Han sjunger bra, riktigt bra, och har den rätta taniga kroppen för att göra sig på korset.

Bäst: Ljudbilden, där man hör varje rad av Ola Salos lysande nyöversättning.

Ola Salo är en passionerad Jesus med stark utstrålning.

Ola Salo som Jesus och Patrik Martinsson som Judas är båda utmärkta och de bär musikalen.

Ola Salo som upp­repar den egna framgången från uppsättningen i Malmö 2008. Men det är en helt annan och mycket innerligare tolkning som ges i Stockholm.
Rockstjärnan Ola Salo är som klippt och skuren i rollen som Jesus. Att han har en egen tro gör hans insats märkbart trovärdig, han vet vad han gör och säger. Han har själv svarat för den tidstrogna översättningen, som placerar det tidlösa ­dramat i nutid. Och den Jesus som framställs är mänsklig och sårbar, en gestalt som av folket framställs som idol men som helst av allt vill verka på samma nivå som alla dem han talar till och medmänskligt hjälper.

…nu är det ny succé på Göta Lejon…

Omkring sig har han en välsjungande ensemble, skickligt utvald att passa i de olika rollerna. Anna-Maria Hallgarn som Maria Magdalena är utmärkt och hennes kärlek till Jesus tar tag i publiken. Patrik Martinsson som Judas är perfekt, hans tolkning känns äkta. Han visar kärlek och ånger efter sitt svek mot Jesus, nu mycket tydligare än i tidigare versioner.

Fred Johanson som Pontius Pilatus sjunger bäst och andra som är tunga och framstående i den stora och breda ensemblen är Janne Åström och Rolf Lydahl.
Ronny Johanssons regi är stram – han lyfter fram hela händelseschemat i lokaler som ser industrimässig grå ut, ofta med intressanta sceno­grafiska lösningar. Camilla Thulin ­lyfter med sitt diskreta klädval fram det grå – det förekommer kängor och läder och tankarna går ibland till både 1940-talets Tyskland eller nutida väst­bärande mc-gäng. Män med makt bär hattar precis som i den stora vida världen.

…vallfärdar publiken till Göta Lejon för att ta del av en av musikalvärldens riktiga godbitar. Och det är bara att falla in i hyllningskören.
Skaffa de få biljetter som finns kvar, om inte annat för att se Ola Salo i hans egen drömroll!

Nypremiär 13 september
Hösten 2012/våren 2013: Torsdagar–söndagar 13 september – 30 mars

För att se samtliga kommande föreställningar i datumordning, klicka här.

Föreställningen är 2 timmar och 10 minuter inklusive paus.

Det förekommer rök från rökmaskiner och blinkande ljus i föreställningen.